Barnmorskebesök.
Min gulliga barnmorska! Gunilla! Hon är så mysig!
Idag var jag som sagt på barnmorskebesök för kontroll. Vi gick igenom ultraljudet som gjordes på DS vid mitt akutbesök, och enl. ultraljudet så är barnet 14,4% mindre än vad det ska vara. Bebben följer fortfarande kurvan, men växer inte riktigt som det ska. Det innebär att vi kommer få göra ett tillväxtultraljud vecka 32 för att se att allt är ok.
Vi dískuterade mina besvär; foglossning, sammandragningar. Sen diskuterade vi också att jag inte känner av sparkarna så mycket samt att jag får sammandragningar när jag är stressad... Det är extremt obehagligt. Magen pressas ihop och så trycker det nedåt precis som att barnet vill ut. Går inte riktigt att förklara.
Mitt bltr har legat väldigt stabilt vid tidigare barnmorskebesök (typ 115/60) men idag var det högt (140/70). Mitt Hb (järnvärde) var 111 och har gått upp sedan sist, och ligger nu helt ok. Tackar gör jag Niferextabletterna. Symfus-fundus(SF) måttet var 25, vilket också är lite mindre än normalt men jag följer ändå kurvan. Bebbens hjärtfrekvens var 148 slag/min och lät helt normalt! Så underbart att lyssna igen!
Jag är en person som ibland kan glömma måltider. Jag glömmer frukost, jag glömmer ibland lunch, och jag glömmer att dricka. Saker som är absolut nödvändiga och livsviktiga, och speciellt när man befinner sig i ett sådant här läge med barn i magen och allt. "Glömma och glömma", det är väl snarare så att jag har alldeles för mycket att göra att jag "missar" livsviktiga saker. SLARV, skulle jag mer kalla det!
Vi diskuterade sjuksköterskeyrket och hon kunde hålla med mig att det är väldigt stressigt. Alla mina symtom; högt bltr, sammandragningar, barnets "undervikt", min foglossning - kräver vila! Jag får inte stressa, jag får inte jobba. Hon ordinerar att jag måste vila för att barnet skall må bra, och det lutar åt att jag blir hemma nu fram tills barnet skall födas... Skall träffa min läkare på onsdag. Imorgon blir det samtal till chefen om detta, alltså.
Jag ser alla dessa tecken som varningstecken och att jag måste ta hand om mig själv. Nu ska jag njuta, ta hand om ryggen, lägga en vetekudde bakom nacken och bara vara.
Idag var jag som sagt på barnmorskebesök för kontroll. Vi gick igenom ultraljudet som gjordes på DS vid mitt akutbesök, och enl. ultraljudet så är barnet 14,4% mindre än vad det ska vara. Bebben följer fortfarande kurvan, men växer inte riktigt som det ska. Det innebär att vi kommer få göra ett tillväxtultraljud vecka 32 för att se att allt är ok.
Vi dískuterade mina besvär; foglossning, sammandragningar. Sen diskuterade vi också att jag inte känner av sparkarna så mycket samt att jag får sammandragningar när jag är stressad... Det är extremt obehagligt. Magen pressas ihop och så trycker det nedåt precis som att barnet vill ut. Går inte riktigt att förklara.
Mitt bltr har legat väldigt stabilt vid tidigare barnmorskebesök (typ 115/60) men idag var det högt (140/70). Mitt Hb (järnvärde) var 111 och har gått upp sedan sist, och ligger nu helt ok. Tackar gör jag Niferextabletterna. Symfus-fundus(SF) måttet var 25, vilket också är lite mindre än normalt men jag följer ändå kurvan. Bebbens hjärtfrekvens var 148 slag/min och lät helt normalt! Så underbart att lyssna igen!
Jag är en person som ibland kan glömma måltider. Jag glömmer frukost, jag glömmer ibland lunch, och jag glömmer att dricka. Saker som är absolut nödvändiga och livsviktiga, och speciellt när man befinner sig i ett sådant här läge med barn i magen och allt. "Glömma och glömma", det är väl snarare så att jag har alldeles för mycket att göra att jag "missar" livsviktiga saker. SLARV, skulle jag mer kalla det!
Vi diskuterade sjuksköterskeyrket och hon kunde hålla med mig att det är väldigt stressigt. Alla mina symtom; högt bltr, sammandragningar, barnets "undervikt", min foglossning - kräver vila! Jag får inte stressa, jag får inte jobba. Hon ordinerar att jag måste vila för att barnet skall må bra, och det lutar åt att jag blir hemma nu fram tills barnet skall födas... Skall träffa min läkare på onsdag. Imorgon blir det samtal till chefen om detta, alltså.
Jag ser alla dessa tecken som varningstecken och att jag måste ta hand om mig själv. Nu ska jag njuta, ta hand om ryggen, lägga en vetekudde bakom nacken och bara vara.
Kommentarer
Postat av: saran
nejmen.. så synd! men det är klart att det viktigaste är att du och bäbben mår bra :)
hoppas det går smidigt med eventuell sjukskrivning och sånt.. läste nån artikel om ett liknande fall häromdagen. hon hade fått bråka som sjutton för att få rätt hos försäkringskassan. hon hade nog till och med anmält dem hos jämo om jag inte minns fel..
Postat av: majsan
jo jag hörde om den där kvinnan. det gäller verkligen att läkaren skriver riktigt och rätt på sjukintyget... de är ju superpetiga där på fk!
vi får se hur det blir... kram på're!
Postat av: Sara
Låter bra med vila!
Vore kul om vi hinner ses någon dag, men känn efter så att du orkar.
Kram på dig och ta han dom magen nu,
Trackback
