Vecka 31 + 2
”I vecka 32 väger din bebis närmare 1.8 kg och är c:a 44 cm från topp till tå. Under den här perioden rör bebisen sig mer och kraftfullare än någonsin. Kommande veckor bli utrymmet att röra sig allt mindre, och den så kallade fosterställningen blir den enda möjliga. Håll reda på fosterrörelserna och kontakta MVC om de plötsligt skulle minska i frekvens och/eller intensitet. Tillväxttakten avtar nu något och utgörs främst av ökat underhudsfett som också gör att bebisen ser rundare och mindre skrynklig ut. Amningsreflexen är utvecklad och vid beröring av kinden vänder bebisen på huvudet för att söka efter bröstet, och beröring av underläpp gör att den öppnar munnen. Den klarar också att suga och svälja på ett koordinerat sätt. Din livmoders översta del finns nu c:a 13 cm ovanför naveln. Nu när bebisen vuxit sig så stor och livmodern är högre i buken kan du märka av en ny upplevelse: när bebisen ligger uppochner i mage kan den sparka uppåt och träffa dina revben. Trycket kan göra att det känns ömt, särskilt om bebisen fastnar med en fot mellan revbenen. Du kan delvis förhindra detta genom att sitta upp så mycket som möjligt."
Denna vecka har minst sagt varit turbulent. I måndags startade jag min behandling mot urinvägsinfektion, och sannolikt berodde sammandragningarna på UVI:n eftersom de nu minskat i intensitet. Visst får jag sammandragningar… dagligen. Men av UVI:n hade jag sammandragningar onormalt många gånger per dag och varje värk höll i sig ganska länge.
Jag kan känna hennes rörelser mer än tidigare, och det gör mig väldigt väldigt glad. Känner fortfarande inte sparkarna när jag står upp, men så fort jag sätter eller lägger mig påbörjar hon sin cirkus. Hon hickar flera gånger dagligen och vid de tillfällena är det riktigt håll igång där inne.
Min mage växer och linjen på magen, linea nigra, är väl synlig. Andfåddheten finns och för varje vecka blir jag bara mer och mer flåsig. Svullnaderna i kroppen gör sig påminda. Häromdagen satt jag och älsklingen och studerade mina annars så ”skelettiga” händer och fötter. De har verkligen svullnat på sig nu. Jag vaknar på mornarna och är ofta bortdomnad i både händer, fötter, och får också kramper i vaderna som även de samlar på sig vätska. Svullnaden märks också av i bihålorna. Jag är så täppt i näsan konstant och detta påverkar öronen och min andning, flåsar ofta och andas mest genom munnen… Häromdagen inhandlades Otrivin som lättar mina besvär något!
Helgen har varit supermysig. Fredagen spenderades, som varje fredag, hos föräldrarna och det blev Idol-mys och middag som jag stod för. Det blev Bruschetta till förrätt, Canneloni till varmrätt och Chokladmousse till dessert. Faktiskt himlans gott. Gårdagen kom min älskade syster hit, vi bakade lussebullar och de blev otroligt goda. Vi smaskade i oss hur många som helst på kvällen, drack Oboy och hyrde en film "The Proposal". Jag hann kolla i några minuter innan jag, som vanligt, somnade... Filmer är rena sömnmedlet för mig. Dagen började med mysig första advents frukost med tänt ljus, risgrynsgröt m.m. Nu ikväll blir det första adventsmiddag hos mamma, pappa och Isabelle. Ser fram emot julmat!!!!!!!!
På 3D ultraljudet häromdagen låg hon fortfarande i säte. Lilla gumman – det är dags att vända på dig nu!!!
Vad fasen är julmat????????????? det finns ju året runt i affärerna köttbullar sill risgryn med mera även skinka. konstigt .....??????
Ok... Och varför kallas det julbord?
det var så j*kla gott, ithtihtoihihthtih :) /issa